Uraniborg - observatoriet, laboratoriet och slottet

Uraniborg omgärdades av 5,5 meter höga och 75 meter långa murar i en kvadrat med 75 meters sida. Hörnen var mycket noggrant ordnade i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Byggnaden stod mitt i en cirkelformad öppen yta, och utrymmet mellan detta och de yttre murarna upptogs av en trädgård som Tycho själv utformat. Den inre trädgården hade en strikt geometrisk layout, och man odlade blommor och i synnerhet örter för användning i medicinsk forskning och i hushållet. Den yttre trädgården bestod av fruktträd.

En fjärdedel av trädgården är rekonstruerad med en god uppskattning av den ursprungliga vegetationen. Vissa ledtrådar har man fått från Tychos egna anteckningar. Ytterligare en fjärdedel av trädgården visar 150 av de trädgårdsväxter vilka var kända i Danmark under 1500-talet. Vegetationsförbättringen utförs kontinuerligt i samarbete med svenska Jordbruksuniversitet.

Materialet i huvudbyggnaden var rött tegel med rikliga dekorationer av sandsten och kalksten. Utformningen var inspirerad av holländsk arkitektur. Byggnaden hade två huvudvåningar, en källarvåning och en vindsvåning. På bottenvåningen fanns ett bibliotek i det södra tornet, ett kök i det norra tornet, och i den kvadratiska centralbyggnaden fanns fyra rum av samma storlek. Tre av dessa var för gästforskare, och det fjärde var avsett för Tycho själv och hans familj. Den andra våningen hade två mindre rum och ett större. Det stora rummet var uteslutande för kungliga gäster. Källarvåningen hade ett förvaringsrum för mat, salt och bränsle. Resten av källaren upptogs av Tychos laboratorierum. Vindsvåningen hade 8 små rum för studenter. Uraniborg var ganska blygsamt i storlek: den kvadratiska centralbyggnaden var 15 x 15 meter.

Men, Uraniborg var den första byggnaden någonsin som konstruerades med astronomiska observationer som det viktigaste kriteriet. Syftet med alla torn och balkonger var att de skulle fungera som instrumentplattformar. Byggnadens orientering valdes för att man skulle kunna täcka in så mycket som möjligt av himlavalvet med instrumenten, och för att förenkla den exakta inställningen av den stora murkvadranten.

Uraniborgs huvudbyggnad. Kopparstick ur Blaeu ´s Atlas major, 1663

Den stora murkvadranten var ett mästerstycke i enkelhet och precision. Den användes för att mäta båghöjden över horisonten (altituden) när himlakropparna passerade meridianplanet, dvs. när de stod i sitt sydligaste läge. Eftersom själva Uraniborg stod i exakt nord-sydlig riktning förenklades inställningen av kvadranten och stabiliteten i inställningen förbättrades. Med en mässingsbåge med nästan 2 meters radie, kombinerat med Tychos innovativa siktesanordning och den tvärgående graderade skalan, hade instrumentet en noggrannhet av en sjättedels bågminut, dvs. 10 bågsekunder. Detta är den absoluta gränsen för visuell avläsning, och noggrannheten kan endast förbättras med optisk utrustning.

Laboratoriet i källaren var mycket välutrustat. Det fanns 16 ugnar för kemiska, medicinska och alkemiska experiment. Vissa av ugnarna var anslutna till destilleringssystem vars kylrör gick ut genom fönstren och tillbaka in i laboratoriet. Resultaten hölls till större delen hemliga av Tycho, men vi vet att han använde större delen av tiden till att utveckla mediciner.

Den stora murkvadranten. Kopparstick ur Blaeu´s Atlas major, 1663. Gjord efter avbildning i Tycho Brahe´s Astronomiae Instauratae Mechanica.

Fågelperspektiv över Uraniborg. Kopparstick ur Blaeu´s Atlas major, 1663.