Stjerneborg - ett observatorium under markytan

Målning av hur Stjerneborg såg ut under slutet av 1500-talet

För att förbättra positionsmätningarnas noggrannhet ytterligare fann Tycho att det var nödvändigt att skydda instrumenten från störande vindstötar, och att ha instrumenten på kraftiga fundament. Detta ledde honom till att bygga ett nytt observatorium år 1584-Stjerneborg. Detta är byggt delvis under markytan, och genom observationsluckor som endast öppnades i observations-riktningen uppnådde man en ny nivå av noggrannhet. Samtidigt kunde temperaturavvikelserna hållas tillbaka, vilket ökade noggrannheten ännu mer.

Utgrävningarna 1950

Var och en av Stjerneborgs fem kryptor innehöll ett permanent installerat instrument. Det centrala kvadratiska rummet var ett s.k. hypocaustum, dvs. ett uppvärmt rum där Tycho och hans assistenter förberedde observationer, studerade resultat eller helt enkelt väntade på att molnen skulle bryter upp. Ingången var från norr, dvs. från höger på ritningen. Inhägnaden hade samma form som Uraniborgs yttre väggar. Den största kryptan innehöll den stora ekvatorial-armillan. Detta var en mycket stor glob, uppbyggd av stål- och mässingsringar. Deklinationscirkeln som syns på bilden hade en diameter på 2,72 meter, och ekvatorialcirkeln till vänster om den hade en diameter på 3,50 meter. Tack vare en intelligent lageranordning kunde den riktas in mot himlavalvet i vilken riktning som helst. Tychos sikten och tvärgående skalor tillät en noggrannhet av en kvarts bågminut, dvs. 15 bågsekunder. Näst efter murkvadranten var detta Tychos mest exakta instrument. När Tycho gick i exil tog han med sig sina instrument. Eftersom ingen annan kunde använda sig av Stjerneborg förföll det snabbt, och täcktes senare över med jord. Under det senaste århundradet har flera utgrävningar gjorts. Bilden visar platsen år 1951.