Boktryckeri

Tycho lät trycka sina första böcker i Köpenhamn. Där är bland andra hans bok om den nya stjärnan, De Nova Stella, tryckt 1573. Exemplar av boken finns till exempel på Rundetårn i Köpenhamn och Universitetsbiblioteket i Lund. Visserligen kunde Tycho få sina böcker tryckta i Köpenhamn även sedan han flyttat till Ven, men han behövde vara på tryckeriet hela tiden. Han ville övervaka arbetet ark för ark. Det handlade också om säkerhet. Han var hela tiden orolig för att någon annan skulle få tillgång till hans rön och ge ut dem i sitt eget namn. Därför började han 1584 att bygga ett eget tryckeri på Uraniborg, där han kunde arbeta med tryckning av sina böcker samtidigt som han kunde ägna sig åt sina observationer. 

Boktryckeriet var inrymt i hörnbyggnaden i södra slottsvallen. I slutet av 1584 började verksamheten. I observationsjournalen för den 27 november 1584 har Tycho egenhändigt antecknat att han själv tryckte det första alstret, en dikt till Erik Lange, senare gift med Tychos syster Sophie. Inget exemplar finns bevarat, bara en avskrift från 1600-talet (Kungliga Biblioteket i Köpenhamn). Samma år trycktes några latinska dikter av Tycho: en minnesdikt över vännen Johannes Pratensis (död 1576) samt dikter till riksrådet Jacob Ulfeldt, kanslern Niels Kaas och ståthållaren Henrik Ranzau.

Det första stora verk som trycktes på Uraniborg var De Mundi Aetherei Recentioribus Phaenomenis, boken om kometen 1577, med tryckår 1588. Den mycket skicklige bokryckarens namn var Christopher Weida, om vilken man inte vet mera än att han förmodligen var tysk. I ett brev till vännen Thaddaeus Hagecius 1589 uppger Tycho att boken tryckts i mer än 1500 exemplar.

Böcker tryckta på Uraniborg
Diarium Astrologicum et Metheorologicum trycktes på Uraniborg 1586. Det var ett kalendarium sammanställt av en av Tycho Brahes elever, Elias Olsen Morsing.

De Mundi Aetherei Recentioribus Phaenomenis (Om i etervärlden nyligen iakttagna fenomen) har 1588 som tryckår. Tycho Brahe skriver i ett brev till en vän att boken trycktes redan 1587, men genom att sätta 1588 som tryckår skulle boken komma att verka nyare. "De Mundi" handlar om den stora komet han observerat 1577 och här offentliggör Tycho sitt världssystem med jorden som universums centrum. En restupplaga av boken såldes av arvingarna efter Tychos död 1601 och blev utgiven med omtryckt titelblad i Frankfurt 1610. Men arken är tryckta på Uraniborg. Exemplar av boken finns till exempel på Landskrona museum, Collection Lengertziana på Malmö stadsbibliotek, Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn

Astronomiae Instauratae Progymnasmata är Tycho Brahes andra bok om den nya stjärnan. Den första boken, De Nova Stella, trycktes i Köpenhamn 1573.
"Progymnasmata" innehåller också beskrivning av det instrument Tycho Brahe använde, sol- och månteorier och en katalog över 777 stjärnor som han och hans assistenter mätt upp. Större delen av boken trycktes på Uraniborg men den blev inte färdig förrän efter Tychos död. Hans medarbetare Johann Kepler kompletterade och publicerade boken 1602. En del böcker har tryckåret 1603.
Exemplar av boken finns till exempel på Landskrona Museum och Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn

Astronomiae Instauratae Mechanica (Den nya astronomiens instrumentlära).
Förutom beskrivningar och bilder av byggnader och instrument på Ven
innehåller den Tycho Brahes självbiografi. Boken påbörjades på Uraniborg, och härifrån utgavs 1596 ett häfte med 18 träsnittsbilder av instrument och byggnader. Boken gjordes färdig i Tyskland och trycktes i Wandsburg 1598.
Exemplar av boken finns till exempel på Universitetsbiblioteket i Lund,
Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn, Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm, Tschechisches Literaturmuseum i Prag, S Marcobiblioteket i Venedig, Bodleian Library i Oxford, Bibliotheque Nationale i Paris, Universitetsbiblioteket i Göttingen.

En Elementisch oc Jordisch Astrologia, är den enda boken på danska som trycktes på Ven. Boken författades av Peder Jacobsen Flemløse. Författaren var elev till Tycho Brahe, som lät trycka boken för att boktryckaren inte skulle gå sysslolös mellan annat arbete.
Att med astrologiska metoder förutspå väder var ingenting för gemene man, menade Tycho. Därför hade Gud ordnat det så, att det gavs tecken som visade vad som skulle ske i luften. Fredrik II ville veta mera om sådana tecken och beordrade Tycho att ge ut en bok om dem. Tycho hade annat att göra och gav Flemløse uppdraget. Många av reglerna var sådana som redan gällde bland bönder och andra: när svalorna flyger lågt blir det regn, när svin kastar halm omkring sig med trynet, som om de blivit tokiga, blir det regn och så vidare. I denna bok förenas vetenskap med folkliga föreställningar. Boken trycktes första gången på Ven 1591. Nya upplagor trycktes senare i Köpenhamn.
Exemplar av boken finns till exempel på Universitetsbiblioteket i Lund och
Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn (exemplar tryckt i Köpenhamn 1644)

Epistolarum Astronomicarum Liber Primus trycktes på Uraniborg 1596. I denna bok publicerade Tycho Brahe första delen av sin omfattande brevväxling. Andra delen gavs aldrig ut. Boken trycktes på papper som tillverkats på Ven. Exemplar av boken finns till exempel på Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn, Landskrona Museum (sommartid utställd på Tycho Brahemuseet på Ven) och Collection Lengertziana på Malmö stadsbibliotek.

Källor: Tycho Brahe-tryck, särtryck ur Lengertz, William, Min kulörta bok, Malmö 1940.
Norlind, Wilhelm, Tycho Brahe, En levnadsteckning, Skånsk senmedeltid och renässans 8, Lund 1970.
Johanson-Thor, Gunnar, Boktryckarkonst på Hven, i Tycho Brahe, Stjärnornas herre, Landskrona 1996